Lite om Amstaffen
2013-12-10 @ 10:02:00 ?
Direktlänk ?
Donja
Intresset för rasen Amercan Staffordshire Terrier, även kallad Amstaff, börjar oftast med att man fäster sig vid deras utseende. Det är en imponerande och vacker hund med sin korta blanka päls och spelande muskulatur. Rasens olika färgvariationer, ofta med tilltalande vita tecken, eller tuffa osymmetriska fläckar, gör att den attraherar många. Men det är viktigt att man också tar reda på rasens karaktär. Det får aldrig bli ett impulsköp att köpa en Amstaff.
Amstaffen är intensivt medveten om vad som händer i dess omgivning. Den är nyfiken, snabb och smidig. Eftersom det är en terrier, går det snabbt från tanke till handling. Den är stark för sin storlek och har mycket energi, energi som den behöver lägga på något nyttigt. God grundlydnad och tillräcklig aktivering är viktigt för att livet med Amstaff ska bli positivt för både ägare och hund.
För att få en Amstaff som mår bra behöver du ge den både mental stimulans och motion. En Amstaff som är understimulerad är en hund som tar saken i egna tassar och då blir det sällan som du tänkt dig! Den går inte och lufsar vägens riktning, utan den går från de ena äventyret till det andra. Så passa dig från att bli grå och tråkig i Amstaffens ögon!
En Amstaff med andra hundar är olika från hund till hund. Om Amstaffen har känt en hund sen liten så brukar det gå bra, även om de är av samma kön. Rasen underkastar sig mycket sällan andra hundar. Men om du tränar bra socialisering och om den får bra erfarenheter från när den är valp så går det mesta. Man bör som ägare lära känna sin hund tidigt och inse vikten i att vara ansvarsfull!
Rasens päls är väldigt välskött och alla färger förekommer. Mankhöjden för hanar är 46-48 och tikar 43-46. Den ska ge intryck av att ha stor styrka för sin storlek. Balans mellan styrka och smidighet är av yttersta vikt.
Amstaffen är en hund som skäller väldigt lite. Den är stabil, orädd, envis och ska utstråla livlighet, mod och självsäkerhet. En skygg eller rädd Amstaff är väldigt otypisk.
Trots att det är en medelstor hund så tar den "plats", just för att den blir väldigt glad och ivrig. Den älskar att vara i fysisk kontak med människor. Hoppar, pussar och upplevs av en del som "bufflig". Den är också väldigt känd för att "sno platsen i sängen". Rasen är mycket tillgiven mot människor och det är en lojal familjemedlem. Det är en väldigt social och nyfiken hund och tycker därför om att vara med där det händer saker. Det är sällan den missar något som händer i omgivningen. Den har ett stort behov av närhet till människor. Amstaffens stora kärlek till människor och sociala samvaro är en av dess främsta karaktäriska egenskaper!
Det är en väldigt lättlärd ras, men den är också viljestark. Det är som sagt en terrier, även om det inte ser ut som en klassisk sådan. Är man som ägare kreativ och lägger ner tid kommer dessa hundar inte bara bli väldigt trevliga utan kan också utföra uppgifter väldigt bra. De flesta Amstaffar har en stor portion arbetslust och lämpar sig väl till såväl lydnad som bruks. I dagsläget finns ett par Amstaffs i både elitlydnad och elitspår. Det finns också en hel del viltspårschampions. Dragträning av olika slag och agility är också något som Amstaffen kan lämpa sig väl för. Den är också väldigt stor som familjehund!
Aveln är inriktad på att föda upp Amstaffs som är stabila, vänliga och orädda med en stor aptit på livet! Det är en perfekt allroundhund och en familjemedlem som alltid är redo och alltid hänger med, oavsett vilket äventyr som väntar!
Det är i stort sett en frisk ras. Det vanligaste förekommande problemet är hudåkommor som klåda, utslag, röda tassar och allergier. En stor andel av de röntgade hundarna har höftledsdysplasi (HD) och armbågsdysplasi (ED). Korsbandsskador förekommer även. En annan rassjukdom är cerebellär ataxi (CA – ostadighet och koordinationssvårigheter, amstaff ataxi) som är en neurologisk sjukdom som leder till döden.
Rasen härstammar från pitbullterriern, som i sin tur antas ha uppstått genom korsning mellan bulldogg och terrier på 1800-talet. Även om rasen har en historia som kamphund, har den sedan den erkändes som självständig ras av Amerikanska Kennelklubben 1936 istället avlats för egenskaper som gör den till en bra familjehund. Namnet har den fått på grund av sitt nära släktskap med den engelska staffordshire bullterriern. 1991 registrerades den första american staffordshire terriern, eller amstaffen som den också kallas, i Svenska Kennelklubben.
-D
Kommentarer
